fuck foto....

uuuuusch, inte ens halva lektionen har gått och jag är död.
ingenting att göra men endå en hel hög med arbetan som ska göras.
hm, hur går det ihop egentligen? inte alls men det gör inget nu för tiden.
foto läraren är vimsig och verkar inte veta vad han heter ens en gång.

bytygen rasar, jag som sattsat på mvg.
alla betygen bara rasar, kan det vara för att jag var så iditosikt dum
och var borta från skolan i nästan två månder? vad hände med "HÄRDA"
pppft. min mage kurrar som om jag inte ätit på hundra år och humöret är
på botten efter en viss insident. att jag såg det jag såg får mig att må illa.
men det konstiga är nog att jag reagerade som jag gjorde. ja, kanske har
jag underskattat mig själv!

och någonting som jag funderat på länge är att säga upp

kontakten meddig, det börjar bli för konstigt. ena dagen lever man andra är
man död. men fan vad dålig stil det är att bara göra så, bryta av vänskapen
med någon. precis som jag gjorde mot johanna. kändes rätt från början, man
fick liksom andas ett tag. nio år och var uppivaran varje dag det blir för mycket.
men det är ju förihelvete ingen bra orsak? FY mig.saken är den att jag fotfarande
tänker på henne ibland, saknar jag henne? ja! för allt vi delade. minnen, skratt,
tårar. aggrition.ja det jag saknar allra mest är våra bråk. att kunna skrika och bli
förbannad på någon men enda veta att hon stannar kvar. förmodligen föralltid om
 jag inte gkort som jag gjort.

det jag försöker säga är att om jag skulle säga upp kontakten
med dig. är risken den att jag vill ha tillbaks dig för att jag saknar
bristerna. alltså att det som man nu ser som dåligt ser man som bra
ÄÄÄÄÄÄH NI FATTAR!

på tal om vänner


h ä r  ä r   m i n  v ä n   l o l l o!
som förgyller mina fredagar! tur är väl de..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0